#37: The shining

SVENSK TITEL: The shining

GENRE: Skräck

ÅR: 1980

REGISSÖR: Stanley Kubrick

SKÅDESPELARE: Jack Nicholson, Shelley Duvall, Danny Lloyd, Scatman Crothers, Övriga

LAND: Storbritannien

LÄNGD: 1 tim 59 min

BETYG:

BESÖKARNAS BETYG:

RECENSION:

SteadiCam användes för första gången i Rocky. SteadiCam användes för andra, tredje, fjärde, [...], sjuttionionde, åttionde gången i The Shining. Dannys trehjulingsrally i de tomma hotellkorridorerna är skrämmande, och då tänker jag inte på heltäckningsmattornas sjuttiotalsmönster. Ödsligheten och isoleringen har Kubrick metodiskt presenterat i inledningsscenerna, SteadiCam-filmningen lägger på ett moment av närvaro så att varje nittiograderssväng blir en adrenalinpumpande berg-och-dal-bana. The Shining är konventionell i sin uppbyggnad men avant garde i sin komposition. Rutinerade cineaster upptäcker snart alla planteringar i den illa maskerade rundvandringen i början av filmen. Jaha, ett matförråd, undrar vad som kommer att hända här. Jaha, anekdot om rum 237, undrar vad som kommer att hända här. Jaha, en labyrint, undrar vad som kommer att hända här. Bättre då med kompositionen. Skräckfilmsgenren är den mest statiska av alla filmgenrer, simpla trick med klippning och ljudeffekter är standard. Dessutom är genrens anhängare ofta mentalt okritiska till filmerna vilket alltid är ett tecken på dålig kvalitet (läs: fantasy och sci-fi). Desto bättre passar det en auteur som Stanley Kubrick. Med full kontroll över filmen (127 tagningar till en scen, världsrekord!) blir det inte en skräckfilm utan en Kubrick-film. Den metodiska uppbyggnaden av filmen och känslan av det isolerade, gigantiska hotellet gör att tittaren snarare utsätts för en smygande ryslig känsla, än ren skräck. SteadiCam-tagningarna kombinerat med de läckra interiör- och exteriörbilderna och den inledande helikopterflygningen ger oss en visuellt vacker film, i skarp kontrast till temat som avhandlas. Nicholson är, som du vet, lysande i huvudrollen men Shelley Duvall som vandrande Skriet-målning är minst lika bra. Sämst är new age-bajset. Ifrågasättandet av den kristna kärnfamiljen är intressant, men new age-bajset är ointressant. Så ointressant att jag bara gäspar vid tredje inklippet av Diane Arbus-tvillingarna. Håll dig till ansiktsinzoomningarna Kubrick, då blir jag rädd.

< FÖREGÅENDE FILM | NÄSTA FILM >

OMSLAG:


KOMMENTARER:

#8: 2008-08-03, 19:10

Första gången jag såg The Shining var jag så rädd så att jag grät.Den är fortfarande mycket obehaglig

#7: Håkan 2008-02-11, 23:44

The shining måste vara en av de mest klassiska av skräckfilmer som har gjorts. Den är väldigt nyskapande och räknas som en av de viktigare filmer som någonsing har gjorts. Stanley Kubrick lyckas visa att han var en mästare på att skapa en bra film som både är spännande men samtidigt beror. Ingen tvekan om saken. Jack Nicholson är mycket bra i sin roll och det blir aldrig tråkigt. Man dras med i filmen och är med under hela filmen ända fram till det dramatiska slutet.

#6: Juha från Finland 2007-04-17, 17:12

The greatest horror film ever made and one my alltime favourites.

#5: Vito Gogola 2006-09-19, 19:09

En isolerad, ryslig och ofattbart mästerlig skräckfilm av Kubrick.

#4: Timoti 2006-08-19, 13:24

En av Kubricks bästa!

#3: 2006-05-17, 13:58

jack nicholson äger!

#2: AM 2006-04-05, 11:35

»Here's Johnny!« Buhu, vad läskig, men bra

#1: 2005-10-29, 1:43

7 spelare på isen av 6 möjliga

Vad tycker du om filmen?

Signatur (ej obligatoriskt):

Kommentar (ej obligatoriskt):

Betyg:

RSS | WAP | © PRETTOKLUBBEN 2002-2009 | OM PRETTOKLUBBEN